Igår var jag på stickningskursen igen. Det är verkligen sååå inspirerande att sitta och sticka med andra, speciellt eftersom de har mycket mer erfarenhet än vad jag har.
Jag hade tänkt att jag skulle börja sticka en mössa till bebben men min lärare tyckte att det mönstret som jag hade var lite för svårt när man inte var van så jag lyssnade på henne och ska istället prova sticka en tröja till bebben i ett tunt fint cremevitt garn. Igår började jag på själva resåren i nacken på bakstycket.
Eftersom jag tror att tröjan kommer att ta ett tag att sticka var jag tvungen att ha något på sidan om som går lite fortare att sticka. Det fick bli en till sjal som jag ska sticka i ett melerat mahairgarn. Sjalen började jag på tidigt tidigt i morse innan sonen och mannen vaknat. Det var nämligen som så att när klockan var strax innan fem gnällde sonen till i sömnen men somnade om direkt, det gjorde dock inte stora gravida, kissnödiga otympliga jag.
Efter att ha vänt mig typ hundra gånger kände jag att jag även var hungrig, så det var bara att bege sig upp i smyg, bre några mackor och sätta sig i soffan.
Då kom jag på min stickning och tog fram och började på sjalen. Genast kände jag mig på lite bättre humör. Tänk vad lite garn och stickor kan göra!